Jag har slutat sy tröjor till storebror. Han vill bara ha Bamse och Blixten och det vill/kan jag inte sy. Men så när jag sydde trollbodyn i stretchfrotté till lillebror ville han absolut ha en tröja i det tyget. Säkert? Absolut säkert. Jag frågade flera gånger, för det är ett riktigt lyxtyg som jag har så lite kvar av. Men han ville ha en tröja, så det så. Så när tröjan äntligen var klar och den ömma modren (jag då) överlämnade skapelsen, säger sonen i fråga enkelt "Jag vill inte ha den". Alltså... Vad gör man. Mirakulöst nog fick fadren, som insåg allvaret och det totalt avgörande i situationen, på sonen tröjan. Den var på hela dagen och var sköööön... Min trollunge.
Ja det är svårt att vara små gossar till lags... det finns mycket vilja i "dom". Men det är väl tur att dom ändå vet vad dom vill, trollungarna, även om vi som föräldrar får försöka med övertalning ibland. Kram sytanten
SvaraRaderaTypiskt,när du hade lagt ner så mycket jobb och tagit av det värdefulla tyget!Jag känner igen det där.Men när de små liven äntligen provar så brukar det visa sig - som du berättade - att plagget blir en favorit.Ja,de barnen....
SvaraRaderaMaria
Haha, förlåt att jag skrattar! Vilken tur att den ändå "blev bra" till slut! Den är superfin och det inser nog storebror också! :) Tur att pappan kunde rycka in och hjälpa till!
SvaraRaderaSkitsnygg! Om han fortsätter vägra den vet jag en jämnårig flicka i det här huset som anmäler intresse *fniss*
SvaraRaderaMaria, noterat! :-)
SvaraRadera