Det här hade kunnat bli en riktig succé. Klippte sönder en gammal lammullströja som legat oanvänd i flera år för att göra en kofta till lillkillen. Allt klart, bara att sätta på knappar. Och det var här tankevurpan inföll... Har ni någonsin funderat över varför ni inte hittar tryckknappar på stickade plagg? Här är svaret:
Knappen skär sönder trådarna och lämnar gigantiska hål efter sig. Tyvärr upptäckte jag inte det förrän jag bara hade några få knappar kvar att slå in. Vad dum jag känner mig. Det hade jag väl kunnat räkna ut?
Nu tänker jag klippa bort delarna med hål i, göra en ytterst smal fåll och sätta hakar och hyskor för att hålla ihop det. Framstycket kommer att bli lite smalare än bakstycket, men så får det bli. Det skall nog funka det också.
Jag har haft lite dåligt samvete över min iver när jag köpte lingarn på Nystat. Jag menar, hur många disktrasor behöver en liten familj? Så jag har virkat till vänner och dagisfröken, men ännu finns det alltför mycket kvar. Frågan är bara, vad kan jag annars göra med lingarnet? Någon som har ett bra tips?
Jag har äntligen börjat sy lite till mig själv igen. Och det är så roligt! I helgen testade jag ett mönster som finns i Ottobre woman 5/2008 och är ganska så nöjd med resultatet. Tyget kommer från Stoff och Stil och har små orange blommor på. Eftersom mönstret på tyget är lite spräckligt syns inte att det är små fina veck framtill och ett ok... Jag tror att det skulle vara fint om den var lite mer urringad, så det skall jag testa nästa gång. Fler tunikor i den här modellen kommer det att bli!
Idag bakar jag med surdeg. Fastän det är ett väldigt pysslande med degen är det verkligen värt det, vilka fantastiska bröd det blir! Mustiga, hållbara och mycket, mycket goda. Brödet ovan är bakat enligt detta recept, fast med tranbär och aprikoser. Norrbotten möter Medelhavet liksom...
