måndag 31 maj 2010

Suraste surdegen, ett ufo har landat!


Äntligen är den klar. Och som jag har längtat efter att få göra detta inlägg!

Det började med drömmen om en stooor filt av mormorsrutor. Började virka och tänkte att det får nog bli en liten pläd att lägga över knäna. Virkade vidare och kom fram till att det får nog bli en barnvagnsfilt det här... Mitt första inlägg på Pyssellycka för 1½ år sedan handlade just om denna filt så visst kan man säga att det här måsta vara surdegarnas surdeg. Nej, det tar inte 1½ år att virka en liten filt, men jag dukade under av att fästa alla trådar. Det var så urtråkigt att arbetet fick ligga. Såhär i efterhand har jag fattat att man faktiskt kan virka in trådarna så man slipper eländet med att fästa flera hundra trådar. Kanske fortsätter jag någon dag, kanske får jag min stoora filt någon gång? Tills dess får den värma lillkillen i vagnen. Inte så dumt det heller!

5 kommentarer:

  1. MYCKET snygg!!! Visst är det vackert med mormorrutor, du får öka antalet efter hur barnet växer... vid tonåren kanske den fumkar som sängöverkast. Kram sytanten

    SvaraRadera
  2. Tack Bettan! Ja, det får bli ett livsprojekt. Rätt vad det är passar den en dubbelsäng!

    SvaraRadera
  3. Åh så fantastiskt fin den blev!!! Tänk så fint lillkillen ska ha det i vagnen! Jag är imponerad av ditt tålamod, du fick ju den klar till slut! :)

    SvaraRadera
  4. Vilken tur att den blev färdig, den är jättefin!

    SvaraRadera
  5. Tack skall ni ha :-)!
    Jennie, tålamod och tålamod... jag vet inte det jag! Kände dock "piskan" över ryggen, för väntar jag ännu längre med att göra klart den behövs ju ingen barnvagnsfilt lägre...

    SvaraRadera

Tack för att du tittade förbi och ville lämna en hälsning!